Plötsligt känns världen och min lilla plats i den så klar. Jag vet ju egentligen precis vad jag vill. Vad jag vill göra med mitt liv, vart jag vill ta vägen och hur jag vill leva. Varför har jag tvekat tidigare? Jag vet ju att jag kan förverkliga mina drömmar, kanske inte ensam, men det går!Så nu har jag bestämt mig för vilka skolor jag tänkt söka till och nog verkar det vara som om Helsingfors drar mig mer och mer till sig. Det må vara en stor stad och långt borta, men staden är bara så skrämmande som man gör den till i slutändan. Så vet jag också att jag inte behöver möta staden ensam, vilket är skönt.
Jag vet att min framtid ser osäker ut och att det antagligen inte kommer att vara lätt, men oddsen för att lyckas är betydligt bättre ifall man försöker. Saker och ting kommer antagligen och ändras på vägen, men det är så det skall vara.
No comments:
Post a Comment